And I took you by the hand and we stood tall.

Det känns som om dessa tre dagar inte har funnits, utan att tiden har stått stilla på något sätt. men samtidigt som tiden har stått stilla så har den gått alldeles för fort. jag vill spola tillbaka lite grann, till i lördags. det känns ju som om det var söndag igår. men icke. det är redan lill-lördag och imorgon väntar en skoldag bestående av både EU-kongress och spexfoto. det sistnämda har jag överhuvudtaget ingen lust att delta i. motivationen är mindre än minst. av flera anledningar än en..


Från och med du

Detta var sista dagen i lägenheten på söder. iallafall för tillfället. vi båda kommer att sakna den något oerhört.. men snart så. snart kör vi igen. och då är det en hel månad som gäller. johannes, let's go.


Don't come to close, you don't want to see my ghost.

Update:
Just nu sitter jag i skolan på samhällskunskapslektion. jag orkar inte skriva på min uppsats som jag egentligen borde göra. jag är trött. jag är hungrig. efter skolan ska jag och johannes sitta på kuddarna i hans balkongdörr och kedjeröka, lyssna på musik och prata om allt. det kommer utan tvekan att rädda min dag.

over and out


I believed that you were mine, but now, i need to let it go

Idag under bussresan hemåt satt en mycket kär vän och jag och pratade. vi kom in på ämnet pojkar och kärlek. denna underbara vän sa då något som fick mig att tänka. "egentligen så är det nog mycket bättre att vara singel.."
dessa ord fick mig att inse att den pojke som jag en gång älskade inte har samma plats i mitt hjärta som förut. men trots det, trots att han gjorde mig så liten som en människa kan bli, trots att han vände sig om utan att se tillbaka, trots att han nu har träffat en annan flicka som han håller kär, så finns han ändå kvar hos mig på något sätt. men det är inte likadant som förut, hans plats är inte längre lika stor.
det är nog en tolkningsfråga hurvida det är bra eller inte..

this is the way i need to wake, i wake to you

nu är hösten här. det känns mycket väl. mörkret närmar sig snabbare än vad jag trodde att det skulle kunna göra. och jag är förkyld. ni vet, sådär förkyld då allt bara känns jobbigt och tungt hela tiden. då bara gå på toaletten är för ansträngande. jag hatar att vara sjuk, så innerligt mycket. man blir så ynklig. iallafall så blir jag det..

i'ts just one of those days.

nej.

I was broken, for a long time. but i'ts over now

Fem sanningar:

  • Robot unicorn attack slår alla andra spel
  • Varje gång klockan visar likadana siffror så önskar jag mig något. (20:20)
  • Jag vill ha en tatuering på handleden
  • Orange är lätt den ballaste färgen
  • Robert Pattinson och jag ska gifta oss.

okej då. det kanske bara blev de fyra första punkternar som är sanningsenliga. men lite kan man få drömma jö!



Never say never.

Jadu, ännu en söndag som snart är över. herrejesus vad tiden springer förbi. lite kan den väl ändå sakta ned.
just nu befinner jag mig i lägenheten i alvik och jag kunde inte trivas bättre. stod nyss ute på balkongen med en kopp te i handen och bara njöt av stunden. just då var alla krav mycket avlägsna ska ni veta.

I will follow you into the dark.

death cab for cutie. halsont. på tok för trött. frustrerad över naturkunskapen. inställt studerande av naturkunskapen.
en kort sammanfattning av hur min kalla höstkväll har sätt ut. just i denna stund så väntar jag på att mitt hår ska torka så att jag kan sova få gå och sova någon gång. äntligen sova. sova sova sova.

Ba ba ba!

OJ. ja nu var det allt bra länge sedan jag lämnade något avtryck här. visst var jag lite bra på uppdaterings-fronten för några dagar sedan? men sedan sjönk jag ned i träsket av ineffektivitet. ops.
men här har ni. ett inlägg, woho! tacka och bocka. för detta är nog det enda vettiga jag har att säga för tillfället.

nej juste, en viktig sak. idag så träffade jag sofia. en mer underbar vän finns helt enkelt inte. så, det var det!

RSS 2.0